Uppstyrning

Idag efter föreläsningen fick jag en pepp och gick till bokhandeln för att skaffa en almanacka, filofax eller vad det nu heter. En sån där som Danny har som gör att man ser seriös och välartad ut. Jag har försökt mig på detta med filofax förut, men alltid lagt av eftersom aldrig riktigt känt något större behov av det, vilket givetvis resulterat i att jag glömt eller missat saker.
Jag hittade i alla fall en som var mindre ful än alla de andra, lokaliserade prislappen och fick en mindre chock. 200 jävla spänn för en liten miniatyrmodell av en pärm, med en bunt papper i! Tillverkarna verkade dock väldigt nöjda med att jag som kund fick ett helt uppslag per vecka. Detta, (det verkar unikt, eller?) i kombination med min numera svalnande pepp, gjorde att jag ändå ville så att säga slå till.
När jag kom fram till kassan efter en stunds köande var jag inte så sugen längre eftersom jag misstänker att mitt filofaxanvändande även denna gång kommer att minska med tiden samt att det är hutlöst dyrt. Det visade sig då att jag som innehavare av en papperslapp där det står "student" hade 20 % rabatt på pappersvaror, och filofaxen gick på humana 160 baloobas.
Alltså är det nu ett så kallat "highlife" som gäller. Jag inledde med att ta två (2!) paket nudlar till lunch.
Det går bra nu, ska vi inte tatuera oss snart Rob?